Är det bara VD som ska få blogga?

Att blogga kan vara ett sätt att kommunicera sådant som kanske inte finner sin naturliga plats på företagets ordinarie webbplats.  Men frågan är vem som ska blogga för företagets räkning? Och hur ska vi förhålla oss när alla finns på Facebook, Twitter och Bloggy och berättar om sig själva, sin vardag och sin arbetsplats? Är det okej att berätta om jobbet, vad som händer där och vad man som enskild medarbetare tycker om det? 

Debatten om transparens har hittills mest handlat om de händelser som kan leda till negativ uppmärksamhet, ett exempel är Brit Stakstons debatt kring Jan Helins öppna microbloggande med sina medarbetare. Inte lika mycket sägs om de positiva exemplen som t ex Rädda Barnens olika bloggar. Där hittar man medarbetare och medlemmar som med sina personliga berättelser ger liv och styrka till Rädda Barnens verksamhet. 

Jag tror att det handlar om att de verksamheter som i hög grad styrs av värderingar är de som också kan få den största utväxlingen av bloggandet. Den enskilde medarbetaren ”lever varumärket” på ett sätt som gör att kärnvärdena tar sig uttryck i många olika historier. De positiva exemplen blir vägledande och föder i sin tur fler positiva historier. 

Nyckeln kan vara att utmana den enskilde medarbetaren till att höja sin egen ambitionsnivå snarare än att förbjuda och begränsa. Och att göra detta i form av riktlinjer snarare än regler. Intel sammanfattar  detta i sina ”Intel Social Media Guidelines”:

• Erbjud din unika och individuella syn på vad som händer på Intel och i omvärlden
• Publicera menings- och respektfulla kommentarer. Spamma inte och skriv heller inte om sånt som ligger utanför ämnet eller kan uppfattas som stötande
• Svara snabbt på kommentarer, när du väl känner att det ett svar är på sin plats 
• Respektera upphovsrättigheter och skydd av konfidentiell information
• Om du inte håller med om vad andra människors tycker – håll huvudet kallt!

 Och Intel har en enkel och tydlig hållning i frågan om transparens:

”Perception is reality. In online social networks, the lines between public and private, personal and professional are blurred. Just by identifying yourself as an Intel employee, you are creating perceptions about Intel by our shareholders, customers, and the general public—and perceptions about you by your colleagues and managers. Do us all proud. Be sure that all content associated with you is consistent with your work and with Intel’s values and professional standards.

Be transparent. Your honesty—or dishonesty—will be quickly noticed in the social media environment. If you are blogging about your work at Intel, use your real name, identify that you work for Intel, and be clear about your role. If you have a vested interest in something you are discussing, be the first to point it out.”

Inga relaterade inlägg.

3 Kommentarer

• 

  Av Brit Stakston, 21 April, 2009 @ 21 April, 2009

  Men vi skriver ju om en massa om positiva exempel också : ) till exempel här Dialog öppnar dörrar http://www.jmw.se/2009/03/26/dialog-oppnar-dorrar/
  eller om Fiskateers som också bygger på bland annat bloggandet som bärare av passionen för Fiskars saxar http://www.jmw.se/2009/04/19/kop-en-sax-om-du-tvivlar-pa-sociala-mediers-kraft/ och när vi ger råd om varför man överhuvudtaget ska företagsblogga handlar det om just möjligheten att skapa en relation, bjuda på och få ny kunskap genom en blogg mm Här är hela listan: http://www.jmw.se/foretagsblogga/

• 

  Av Peter, 21 April, 2009 @ 21 April, 2009

  Brit, tack för förtydligandet och den användbara listan. Självfallet vet jag att ni skriver om en massa positiva exempel, det var bara det att ditt inlägg om Jan Helin-frågan var en så bra sammanfattning av problematiken. Därav citatet.

• 

  Av Björn Lilja, 24 April, 2009 @ 24 April, 2009

  Jag kan verkligen rekommendera denna läsvärda e-bok på ämnet:
  http://www.pr-squared.com/2009/02/ebook_on_social_media_marketin.html

Trackback URI | Kommentarer (RSS)

Skriv en kommentar