Just nu genomgår vi en revolution där målgruppsbegreppet suddas ut och kanske dör helt. Det senaste exemplet är #525 och #541 på Twitter, där missnöjda tågresenärer debatterar förseningar och inställda tåg. På Twitter kan kunder enkelt starta egna kanaler för debatt och diskussion om produkter och tjänster som de själva väljer.

Det är lätt att låta sig förledas av det traditionella varumärkestänket, där företagets marknadsavdelning, gärna i samråd med någon varumärkeskonsult, definierar de begrepp som man vill att varumärket ska förknippas med. Om man sedan söker efter den egendefinierade varumärkesdiskussionen så är risken stor att man hamnar fel.

Skillnaden är att kunderna definierar dina produkter och varumärken på andra sätt. Låt oss säga att ditt företag säljer kontaktlinser på nätet. Om du söker efter varumärket eller företagsnamnet så får du kanske inte en enda träff. Men sök på ”trött i ögonen av nya linser” så får du plötsligt 15 000 träffar på Google. Chansen är stor att det är i dessa träffar du hittar debatten om dig, dina produkter och dina erbjudanden. Med kunder som säger vad de tycker, på de sätt som passar dem.

I denna nya värld är det kunderna som skapar och äger kanaler, dialoger och budskap. Visst kan företag fortsätta att definiera och prioritera målgrupper, men risken finns att den verkligt viktiga diskussionen försiggår på en helt annan arena än den av företaget valda.

När målgruppen dör så blir det avgörande att hitta en ny. Nyckeln till detta är att lyssna efter rätt saker och på rätt ställen. Var och hur lyssnar ditt företag?

Inga relaterade inlägg.

Razorfish Digital Brand Report konstaterar att de främsta anledningarna till att följa företag på Twitter är att man förväntar sig att få prisvärda erbjudanden den vägen. Eller att lättare få hjälp från kundservice. Att bli ”vän med varumärket” handlar det inte om.

Samtidigt är Twitter mer av en anslagstavla än en diskussionskanal. Enligt Harvard Business Review står 10% av Twitter-användarna för 90% av inläggen. Kanalens styrka ligger i så fall i möjligheten till ”micro-publishing”, att publicera små och förhoppningsvis slagkraftiga inlägg. Twitter blir den nya tidens ”torsdagsannonsering”, som lyfter fram säljerbjudanden av just-nu-karaktär.

Men de flesta undersökningarna rör än så länge amerikanska förhållanden. Kanske kommer svenska konsumenter att bete sig annorlunda på Twitter? Och därmed också förvänta sig att bemötas annorlunda av de svenska företagen?

Möjligen relaterade inlägg:

1. De skarpaste knivarna i den digitala lådan

Nielsen har nyligen undersökt hur det förhåller sig med den saken och konstaterat att är precis tvärtom! Ju mer vi använder sociala medier, desto mer använder vi mail.

Man kan naturligtvis fundera över vad det här beror på. Kanske är det så att kommunikation föder kommunikation. Ju mer information vi ger, desto mer efterfrågar man. För internetmarknadsföraren kan det betyda att nyhetsbrev och annan e-postmarknadsföring är minst lika viktig som tidigare. Plus att den bör samordnas med företagets övriga onlinekommunikation.

Möjligen relaterade inlägg:

1. Håller sociala medier vad de lovar?
2. De skarpaste knivarna i den digitala lådan

51% av företagen anser att bloggar fungerar bäst när det gäller extern information. Det sämsta verktyget är microbloggar. Förvånande kanske, med tanke på den hype som omger framförallt Twitter. Men som konsumenter kanske vi ännu inte är mogna för det särskilda kommunikationsmaner som microbloggarna står för. Det kanske beror på att Twitter försämrar användarens intelligens? Vilket hävdas av psykologen Tracy Alloway i The Telegraph. Eller också är det bara det att vi behöver lära oss den särskilda kommunikationsform som microbloggarna utgör.

De nya digitala marknadsföringsverktygen fungerar heller inte var för sig. 74% av företagen i McKinseys undersökning menar att de måste kombineras med andra relationsskapande aktiviteter. Det blir allt viktigare att samordna den egna webbplatsen, sociala medier och mer traditionella marknadsföringskanaler.

Läs gärna också ”Håller sociala medier vad de lovar?”

Möjligen relaterade inlägg:

1. Ju mer vi twittrar, desto mer mailar vi
2. Håller sociala medier vad de lovar?
3. Twitter, varumärkesbyggare eller säljkanal?

Ola Eriksson utvecklar tankarna kring detta i Dagens Media. Alla blir varumärkeskonsulter.

Möjligen relaterade inlägg:

1. Bygg ditt personliga varumärke på nätet
2. Att mäta effekten av dina aktiviteter i sociala medier
3. Är gratis det lägsta priset?

Om vikten av att bygga sitt personliga varumärke har man talat sen 80-talet. Det var ju ett individualismens decennium och då blev det inne att mingla på partyn och konferenser. Man gick kurser i hur man skulle inleda samtal och i att förpacka sitt personliga budskap så att man skulle hinna snacka sig igenom hela middagsbjudningens sällskap.

I och med framväxten av de sociala nätverken så har det blivit allt enklare att bygga sitt personliga varumärke. Men också att slinta med fingrarna på tangentbordet. För lika lätt som man för 20 år sedan kunde spilla drinken över bordsdamen är det idag att skriva fel saker i fel forum.

Börja med en personlig varumärkesstrategi. Allt beror på vad man vill uppnå, så tänk igenom detta. Fortsätt därefter med att analysera din nuvarande position, vad vill du förändra och vad ska förstärkas? Fundera sen ut ditt övergripande budskap. Till exempel kan vara en idé att skilja det professionella budskapet från det familje- och fritidsmässiga.

Sen är det dags att välja verktyg. De olika nätverken har olika egenskaper och kvaliteter och därför är det viktigt att välja det budskap som passar respektive kanal. Det är inget som hindrar att man skriver om vad man gjort i helgen på det professionella nätverket LinkedIn, men man bör vara medveten om  de signaler man skickar. Så det som är fel för den ene kan vara rätt för den andre.

Marketing Evolution har gjort en bra sammanställning över de olika verktygens förtjänster:

• LinkedIn är det bästa verktyget för att beskriva ditt yrkesmässiga varumärke. Lägg ut ett så komplett CV som möjligt. Glöm inte porträttbilden och att hålla din profil uppdaterad.

• Facebook. Här gäller det att bestämma sig för om du ska skilja på ditt personliga och ditt affärsmässiga varumärke. Håll en låg profil om du inte vill att dina affärskontakter ska få titta på festbilderna från universitetstiden. Eller kör en renodlat professionell linje även på Facebook.

• Twitter är ännu så pass nytt att vi inte riktigt vet vilken potential det har. Skapa ditt personliga varumärkesflöde eller använd Twitter för att länka till dina bloggar och webbplatser.  Ett annat bra sätt att använda Twitter är att följa personer som länkar till intressanta artiklar och webbplatser. Här finns mycket intressant att hämta, men glöm inte att själv bidra med intressanta länkar. Vilket också hjälper till att bygga ditt personliga varumärke.

• Din egen blogg är ditt varumärke online. För bästa effekt bör du korslänka din blogg med dina LinkedIn-, Facebook- , Twitter-  m fl konton.

• Glöm inte din mailsignatur. Tillsammans med dina övriga kontaktuppgifter som du använder som avsändare i dina mail kan du med fördel placera hyperlänkar till din LinkedIn-profil, ditt Twitterflöde och din blogg.

Visst tar det tid att jobba med sociala medier. Men det gör minglande också. Mest effektivt blir det naturligtvis om man kompletterar sina digitala möten med verkliga. Det personliga mötet är gudskelov fortfarande oöverträffat!

Möjligen relaterade inlägg:

1. Nätet demokratiserar synen på varumärket
2. Börja lyssna på dina kunder på nätet – grunden i en social mediestrategi

Möjligen relaterade inlägg:

1. Dell delar med sig av erfarenheter i sociala medier
2. Håller sociala medier vad de lovar?

Jag kommer själva att vara med och tala på konferensen. Liksom i våras kommer mitt föredrag att handla om hur man kan sätta upp mål och skapa en handlingsplan för sitt engagemang i sociala medier.

Möjligen relaterade inlägg:

1. Talare på konferensen “Sociala medier – gratis marknadsföring för kluriga”
2. Talare om sociala medier och ökad närvaro på Internet Expo mässan

Men det finns ju faktiskt redan exempel på hur man betalar och belönar sina kunder på nätet. Ett exempel är communitys. Tricket bakom att få dessa att fungera är att skapa valutor att betala kunderna med. Och det handlar aldrig om pengar, men desto mer om uppmärksamhet. Ju mer dina kunder läser om dina produkter och tjänster och ju mer de bidrar med kunskap och åsikter, desto mer ska de uppmärksammas. I ”How to kick-start a community” beskrivs hur detta går till:

• Se till att det finns möjligheter för användarna att skapa personliga profiler. Viktigt är att det går att lägga in porträttbilder. Folk föredrar att kommunicera med någon som man kan se en bild på. De användare som skapar kompletta personliga profiler och lägger in bild på sig själva ska belönas för detta.

• Belöna de användare som ofta och aktivt deltar i diskussioner, ställer frågor och skapar ämnen att diskutera kring. Uppmärksamma dem på din webbplats och låt deras inlägg synas i topplistor. Belöna dem med synlighet och tillgång till premiumtjänster eller bättre service – aldrig med pengar.

• Uppmana dina anställda att delta i dialogen med kunderna på nätet, men innan de sätter igång bör du se till att du har en policy för sociala medier.

Nya möjligheter ställer naturligtvis krav på hur företaget arbetar med sin internetnärvaro. Men också på företagets affärsutveckling i ett vidare perspektiv.

Vilka är de nya valutor som du ska använda för att belöna dina kunder på nätet?

Inga relaterade inlägg.

“In my experience, people get obsessed about tactical detail before they embrace a strategy… and as a result, when a tactic fails, they begin to question the strategy that they never really embraced in the first place.”

En strategi är exempelvis att “Vi ska engagera oss i de sociala medier som våra kunder och intressenter finns i och skapa en närmare relation med dem genom att vara mer öppna och lyhörda”. Strategin är alltså det som skapar ramarna och riktningen framåt, vilken väg vi ska gå och hur vi tar oss dit. Taktiken, den är de aktiviteter, teknologi, tjänster osv som vi bör använda för att uppnå det resultat som strategin beskriver.

Ur det perspektivet blir det även viktigare att välja. Att välja vilken taktik man bör använda. Idag är det tufft att hänga med i vilka tjänster som gäller. Det som var hett igår, ersätts av något nytt imorgon. Som jag ser det bör man som företag inte heller utgå från vilka tjänster som det pratas mest om för tillfället, utan istället fokusera på vad som kan stödja verksamhetens mål.

Om resurserna är begränsade är det kanske till och med så att den är någon helt annan taktik än sociala medier som är det bästa valet (givetvis beroende på vilka mål man har). Men rådet är alltså att formulera vad man vill uppnå (strategi) och fundera på vilka aktiviter som uppfyller det på bästa sätt (taktik ). I den ordningen.

Möjligen relaterade inlägg:

1. Min presentation från konferensen “Sociala medier”
2. Tre steg företag bör ta för att komma igång med social media
3. Dell delar med sig av erfarenheter i sociala medier